En introduktion

Ett bidrag i form av en introduktion till Hank Janson trillade nyss in till redaktionen:

Hank Janson? Hank Janson? Vem i alla överfyllda askfats namn är det?

Jo, lyssna nu, gossar små, så ska ni få höra en historia som sträcker sig från efterkrigstidens och kalla krigets behov av eskapistisk underhållning, till solkigt folkhemssjuttiotal. Historien om Hank Janson började i efterkrigstidens England då den spirande författaren och förläggaren Stephen D Frances (1917-1989) upptäckte att han under rådande pappersbrist hade kommit över just en ansenlig mängd papper, och hade en helg på sig att ordna fram en historia åt den ivrigt väntande tryckaren. Han stängde alltså in sig med sin sekreterare och dikterade den första historien. Då huvudpersonen var amerikaniserad (yank) engelsman fick han heta det rimmande "Hank" i förnamn, och fick det efternamnet "Janson" för att behålla det inledande j-ljudet. Janson uttalas alltså men mjukt j även på engelska ("Bond, James Bond" känner alla till, men repliken "My name is Janson, Hank Janson, remember you sound the J like it's a Y" är skamligt okänd).

Och resten är hysteri. Frances vevade ur sig ytterligare några dussin berättelser om kriminalreporter Janson, och produktionen gick verkligen på löpande band. Omslagen gjordes i förväg, och försågs med vaga titlar i stil med "Skirts bring me sorrow" eller "Frails can be so tough" samt en långbent välsvarvad lättklädd "dame" som inte nödvändigtvis hade sin motsvarighet i texten. Det roliga tog slut när myndigheterna fick ögonen på böckerna och drog författare och förläggare inför rätta för obscenitet, samtidigt som flera titlar beslagtogs. Frances hade då flyttat till Spanien och upptäckte att han i hemlandet hade ett pris på sitt huvud. Så kan det gå om man skriver kioskdeckare!

Frances hämtade sig aldrig riktigt från detta, även om han livet ut förblev en synnerligen produktiv författare i olika ämnen. Janson-serien fördes vidare av andra författare fram till tidigt sjuttiotal. Enligt Steve Holland, som skrivit boken "The trials of Hank Janson", var det dessa rättegångar som till slut gjorde den hårda brittika lagstiftningen kring omoraliska böcker ohållbar och löjlig, och möjliggjorde att till exempel "Lady Chatterlys älskare" och "Kräftans vändkrets" kunde komma ut.

Bakgrundshistorien är alltså vida intressantare än man kan tro när man ser de oansenliga kioskpocketarna med med omslag från Tage Jørgensens Tegnestue.