onsdag 12 december 2012

Rena rama giftet

Rena rama giftet
Originaltitel: Like lethal.
Författare: Harry Hobson.
Översättning: Rolf Ahlgren.
Omslag: Tage Jørgensens tegnestue.
Tryck: Elanders Boktryckeri Aktiebolag, Kungsbacka 1975.
Ursprungligen utgiven 1962, första svenska utgåvan 1964.

Hank Janson har klantat till det. Han har i bästa välmening förstört en formel för tillverkning av ett dödligt gift. Eftersom giftet är okänt är chanserna små för den som skulle vilja utveckla ett motmedel, vilket inte hade varit ett problem om inte mystiska  dödsfall börjat äga rum i Kalifornien. Giftet administreras i kristallform medelst små blåsrör som utseendemässigt inte går att skilja från cigarettmunstycken. Dess beståndsdelar Putrefact och Necracin är var och en för sig precis så otrevliga som de låter, och kombinationen av dem blir ohygglig. Offret dör utan att ett spår av giftet kan upptäckas. FBI-chefen Max Schmidt låter förstå att han är allt annat än glad.

Kalifornien var även den senast kända tillflyktsorten för Lana Jay, dotter till den flerfaldige mördaren Eustice Jay, alias J. Ustice. Efter faderns död flyttade dottern till Kalifornien där hon skulle bo med sin ”tant”, och det är nu dit Hank beger sig för att ställa saker och ting till rätta. Som tur är behöver han inte resa ensam, utan i bakgrunden finns den märklige Max Schmidt, som tidigare räddat livet på Janson och kommer att göra det igen, men däremellan inte drar sig för att droga och hjärntvätta honom, och det är bara kortversionen av den fruktade Behandlingen, en högst inofficiell förhörsmetod. Vidare spelar Hanks väninna från Chicago Chronicle, Penny Keane, en framträdande roll som förnuftets röst i denna historia. Utan henne hade detta fall blivit Hank Jansons sista.

Väl framme söker Hank Janson upp ”tanten”, som går under namnet Stella Fortunata. Denna kvinna är mycket lik sin yngre släkting, men en skillnad är den bokstavligen paralyserande blick som hon behärskar sin omgivning med. Hon tjänar grova pengar på att anordna seanser för välbeställda människor. Som om inte det räckte har fyra av dessa klienter avlidit av oväntad hjärtattack med Stella som förmånstagare för sin livförsäkring. I Stellas hus lever nu Lana Jay som fånge och ofrivillig seansmedarbetare. Hank får ut henne därifrån och Stella Fortunata försvinner spårlöst efter att Hanks nästa konfrontation med henne slutar med att han är nära att dö av blodförgiftning med en stilettklack inkilad i handen.

Hank Janson återhämtar sig sakta medan polisen förgäves inväntar att Stella Fortunata åter ska dyka upp. Att Stella inte är uträknad visar sig när det till Hanks sjukhussäng börjar anlända hotfulla hälsningar. Vidare börjar Hank fundera på om Lana verkligen är så oskyldig som hon säger sig vara. Har verkligen tiden i fångenskap förvandlat denna en gång så handlingskraftiga kvinna till den passiva varelse hon är nu, eller döljer hon något?

Hank Janson kommer att få erfara att obehagliga överraskningar väntar in i det sista. Den undergångsstämning som boken igenom vilar över sidorna får ”Rena rama giftet” att framstå som ett av Janson-seriens verkliga mästerstycken!

söndag 2 december 2012

Shalom, min älskling

Shalom, min älskling
Originaltitel: Shalom, my love.
Översättning: Tora Bergengren.
Författare: Harry Hobson
Omslag: W.G.L.B.
Lay-out: Tage Jørgensens Tegnestue.
Tryck: UNIPRINT Köpenhamn 1969.

Första gången Hank Janson träffar Norma Dove är när hon söker upp honom för att förhöra sig om möjligheterna till arbete på Chicago Chronicle. Något sådant kan Hank inte stå till tjänst med, och mötet slutar, utan att vi behöver gå in på detaljerna, med att vår hjälte får en välförtjänt örfil. Bekantskapen med Naomi Dov, som hon senare visar sig heta, kommer dock att fördjupas efter att Hank får en fribiljett till honnörsbordet vid en välgörenhetsmiddag till förmån för Israels sak. Givetvis är inte Norma/Naomi journalistaspirant utan israelisk agent med baktankar. Allt efter hand kommer den internationella organisationen WASP (World Association for Scientific Progress) och amerikanska säkerhetstjänsten att blanda sig i sakernas utveckling, och alla inblandade har ett intresse av vår reporters medverkan. Riktigt illavarslande är att det finns anledning att misstänka korruption ända inne i toppen av WASP!

”Shalom, min älskling” börjar lovande men lyfter aldrig riktigt innan den tar slut. Det tar nästan två tredjedelar av boken innan saker börjar hända på allvar. Nåja, ingen skada skedd, bara att lägga undan denna och plocka fram ännu en Janson ur förrådet.

måndag 29 oktober 2012

Janson går i fällan



Janson går i fällan
Originaltitel: Crowns can kill
Översättning: Karin Addenbrooke
Omslag: Tage Jørgensens Tegnestue
Tryck: Elanders Boktryckeri Aktiebolag, Kungsbacka 1974
Tidigare utgiven 1964

Emery Pride är en man som har en kuslig benägenhet att göra pengar - vare sig det är krig, fred, högkonjunktur, depression, rena helvetet eller översvämning. Att han har en underskön dotter som hållits hemlig för världspressen kommer som en nyhet för Hank när han träffar Pride under sekretessbelagda former.

Dottern Michele är tydligen en produkt av ett bittert äktenskap med vad Pride kallar en försupen rutten slyna som har en ovana att pressa honom på pengar. Michele har tillbringat hela sitt liv på exklusiva skolor och palatsliknande hotell. Hon talar, skriver och tänker på sex språk. Hon har gett föreläsningar om överbefolkningsproblemet vid London School of Economics, om tillämpad numerologi vid Sorbonne i Paris, om semologi vid universitetet i södra Kalifornien. Hennes tennis når internationell, professionell standard. Hon innehar det icke officiella rekordet både i slalom och störtlopp. Hon har bestigit Matterhorn. För en tid sedan förtjänade hon det Gula Bältet i judo. Dessutom är hennes petit-pointbroderi så utsökt att det varit utställt vid Rotterdams Handarbetsskola. Michele är en ung dam som har fått allt - utom en uppfostran präglad av kärlek och ömhet.

Pride förklarar för Hank att Michele nu är försvunnen - och dessutom pressar honom på pengar. Motivet är oklart, men Hanks journalistiska instinkt får honom att ana en panghistoria varpå hans åtar sig uppdraget att leta rätt på Michele.

I Janson går i fällan får vi följa med Hank i London på bland annat ljusskygga klubbar, moderna hotell och fashionabla lantställen. Snabbt börjar Prides historier om utpressning och försvinnanden vecklas upp till en riktigt smutsig intrig och det tar inte lång tid innan Janson hamnar i kläm. En djävulsk fälla riggas, som får vår reporters framtid att se väldigt mörk ut. Janson har kallats väldigt mycket, men att på löpsedlar bli utpekad som sexualmördare tar priset..

Boken är stundvis som en febrig mardröm där ett närmast panikartat tillstånd effektivt byggs upp för varje kapitel. I Janson går i fällan är strålkastaren riktad på vilken galenskap pengar och girighet kan utlösa och torde inte lämna någon läsare oberörd.

Janson har sitt sedvanligt säkra språk som han skickligt använder för att skapa en suggestiv atmosfär. Översättningen av Karin Addenbrooke är övertygande och stark och lever upp till de krav man ställer på en översättare av Janson.


torsdag 16 augusti 2012

Tågmysteriet

Tågmysteriet
Originaltitel: Sultry avenger (1959), tidigare utgiven som Nyloned avenger, (1953).
Författare: Stephen D. Frances.
Översättning: Karin Addenbrooke
Omslag: WGL Bartsch.
Omslagslayout: Tage Jørgensens tegnestue.
Tryck: Elanders Boktryckeri AB, Kungsbacka 1978.
Första svenska utgivningen 1965.

Hank Janson befinner sig på en planlös tågresa genom Tyskland. För att inte behöva tillbringa några timmar under pinsam tystnad inleder han kontaktförsök med sin vackra kupégranne. Från första början hamnar Hank i underläge genom att han gör ett språkligt misstag och råkar säga något icke rumsrent då han ska ge sig på att tilltala henne på tyska. På grund av Hanks frånvaro av bagage, hans billiga kostym och att han ännu inte hunnit växla in sina resecheckar kommer den vackra Klara att tro att Hank är betydligt mer av än vagabond än vad han verkligen är.

Efter att Klara under resan blivit utsatt för ett mordförsök avtalar hon med Hank om att han ska vara hennes livvakt och under tre dagar lyda henne villkorslöst, något som kommer att ge upphov till månget tillfälle till pinsamhet. Under historiens gång får Hank allt större anledning att tvivla på sin arbetsgivares mentala hälsa. Efter att Klara med berått mod tagit med honom till en nergången kåk på på tyska landsbygden, där Hank igenkänner tågmördarna bland de motbjudande invånarna, börjar han tycka att lydnadslöftet inte är helt rimligt. Det går snart upp för Hank att han befinner sig mitt i en synnerligen otrevlig familjekonflikt och att det finns en rationalitet bakom Klaras agerande, även om hennes val inte alltid är de bästa...

söndag 15 juli 2012

Den sköna änkan


Den sköna änkan
Originalets titel: The Kay Assignation.
Författare: Harry Hobson.
Översättning: Elisabet Frisk.
Omslag: Tage Jørgensens Tegnestue.
Utgivning: Compact Books, London, 1971.
Svensk utgåva: Wennerbergs förlag.
Tryck: Elanders Boktryckeri AB, Kungsbacka, 1980.

Hank Janson har planerat att fara över Atlanten för en behaglig semester i sina gamla jaktmarker, Chicago med omnejd, där han bland annat tänker passa på att plocka upp lite välkomna royalties för sina böcker. Något motvilligt låter han sig övertalas till att kombinera semestern med ett litet spaningsuppdrag gällande den sköna änkan Kay Felpham. Kay är av amerikansk härkomst, har varit ingift i en brittisk familj och ämnar nu återvända till hemlandet. Vad Hank Janson får veta är att hennes make påträffades död i sitt badkar med uppskurna handleder och att fallet av polisen inte betraktas som något annat än självmord, men att den dödes far är övertygad om Kays skuld i det hela, och har anlitat privatspanare att följa efter henne, trakassera henne, och om hon av detta skulle drivas till desperation eller till och med självmord är det bara beklagligt... Efter en första konfrontation med en av sina medspanare vinner Hank Kays förtroende att hjälpa henne undkomma sina förföljare. En andra spanare sätts ur spel med Hanks kombinerade pennficklampa och gaspistol. Kays förföljare tillhör samtliga Interstate Agency, en detektivbyrå ledd av den f.d. officeren Julius Blane, av Hank Janson beskriven som totalt skrupelfri men också som en "skitviktig liten strunt". Hank tillbringar en ljuv tid i Kays sällskap med sol, uteliv, avancerad erotik och jazz (Thelonius Monk, Gerry Mulligan och Stan Getz hinner passera i bakgrunden). Allt efter hand som skeendet utvecklas blir Hank dock allt mer konfunderad över sin sköna följeslagerska och tvingas så småningom ompröva sina förutfattade meningar, särskilt som Kays f.d. svärfar gör entré och ger sin version av händelserna och vad förföljelserna går ut på. Slutligen kvarstår en hel del frågor och tillsammans med Hank Janson kan vi bara önska Kay... lycka till!