Anonymt meddelande
Originaltitel: Taped
Översättning: Björn Fischel
Omslagslayout: Tage Jørgensens Tegnestue
Tryckt hos Jysk bogindustri
Utgiven 1981, första svenska upplagan 1974.
Randolph Sextimus Reiker driver klubben The Parrot's Cage, ett etablissemang av det mer exklusiva slaget. För att få tillträde dit ska man ha blivit rekommenderad av en medlem, och om man då blir godkänd är det inte fritt fram för den skull, utan efter att ha erlagt en avgift om 60 pund får man vackert vänta tills en vakans uppstår innan dörrarna öppnas och man är välkommen att förslösa sina slantar på sprit, spel och kvinnor. De två sistnämnda delarna av utbudet är Reiker helst något förtegen med. Icke desto mindre hyser polismakten ett visst intresse för hans förehavanden, och bäst Hank Janson sitter med tre fingrar av Reikers specialwhisky och funderar på hur han ska avslå Reikers erbjudanden om gratis köttsliga nöjen utan att riskera dennes vänskap, räddas han av att larmet går: razzia på gång! På några röda minuter har Reiker undanröjt allt ljusskyggt material i sitt underjordiska kassavalv med specialförsegling, innan en polissyrka knackar på dörren under ledning av Detective Inspector Quaite, som Janson känner som en korrumperad typ. Motivet till razzian är jakten på bytet efter ett nyligen inträffat rån. Inom kort hittar polisen ett pärlhalsband i Reikers byrålåda, som Janson är övertygad om inte fanns där några minuter tidigare. Reiker häktas således misstänkt för häleri.
Vår hjälte Hank Janson tänker att Reiker må ha sina högst privata hedersbegrepp och både det ena och det andra på sitt samvete, men någon tjuv eller hälare är han inte. Därför bestämmer han sig för att vittna för Reiker i den kommande rättegången, och det har sitt pris. Snart får Janson ta emot telefonsamtal efter telefonsamtal (på sin kobratelefon) där han i hotfulla ordalag uppmanas hålla sig borta från affären, och att detta inte är tomma ord visar sig när den f.d. boxaren Tiny Todd efter ett uppdrag för Reikers räkning hittas misshandlad och kastrerad. Mysteriet tätnar ytterligare när någon försöker sätta dit Janson för mordet på polismannen Sturman, men han får också stifta angenäm bekantskap med Reikers sekreterare Marty Peters, som han först misstänker är delaktig i sammansvärjningen mot sin arbetsgivare, men som visar sig vara en idealist av ett alldeles särskilt slag. Och har man en pennficklampa med inbyggd behållare för bedövningsgas ska man nog klara nacken ett par gånger till... En tät rafflande historia där inget är vad det först ser ut att vara!
tisdag 29 december 2009
lördag 26 december 2009
Mördande reportage
Mördande reportage
Originalets titel: Dateline - Death
Översättning: Gösta Zetterlund
Layout: Tage Jørgensens Tegnestue
Tryck hos Nørhaven Bogtrykkerie a/s 1981
Tidigare utgiven 1973.
Denna historia tar sin början när Hank Janson intervjuar den östtyske avhopparen Kurt Wielmann. Ett åtråvärt och välbetalt jobb för en journalist, men likväl inget han finner överdrivet intressant. Hank har kommit upp sig i smöret. Han är chef för en nyhetsbyrå tillräckligt framgångsrik för att förse honom med s.k. biltelefon och vi kan inte heller låta bli att ge honom stilpoäng när han berättar om sin nya dusch, "där vattnet kom ur rör som sträckte sig från golv till tak i hörnen på ett särskilt duschskåp. Det kändes som att bli masserad av tusentals små fingrar...". Nåväl, snart mörknar historien. Den till synes ointressanta intervjun skall granskas innan den publiceras, vilket drar ut på tiden. Myndigheterna hyser ett lite större intresse för affären än vad Hank tycker är trevligt, tills saker och ting tar en oväntad vändning när han finner sig värvad till den brittiska säkerhetsstjänsten. Och vilket samröre har den den märkliga Eve Marlowe/Martin med Kinesiska folkbanken? Vad döljer sig bakom Engelsk-slaviska kulturföreningen? Och vilken roll spelar egentligen Wielmanns sekreterare Helga, vars blickar på första sidan sidan sänder Hank meddelanden som hade krävt "papper av asbest" om han velat skriva ner dem?
Hank Janson må ha blivit en framgångsrik kriminalreporter och playboy, men i denna historia får han finna sig i att vara en bricka i ett spel där andra ständigt ligger steget före. En mörk och bister historia om svek, ränker och dubbelspel från kalla krigets dagar.
Originalets titel: Dateline - Death
Översättning: Gösta Zetterlund
Layout: Tage Jørgensens Tegnestue
Tryck hos Nørhaven Bogtrykkerie a/s 1981
Tidigare utgiven 1973.
Denna historia tar sin början när Hank Janson intervjuar den östtyske avhopparen Kurt Wielmann. Ett åtråvärt och välbetalt jobb för en journalist, men likväl inget han finner överdrivet intressant. Hank har kommit upp sig i smöret. Han är chef för en nyhetsbyrå tillräckligt framgångsrik för att förse honom med s.k. biltelefon och vi kan inte heller låta bli att ge honom stilpoäng när han berättar om sin nya dusch, "där vattnet kom ur rör som sträckte sig från golv till tak i hörnen på ett särskilt duschskåp. Det kändes som att bli masserad av tusentals små fingrar...". Nåväl, snart mörknar historien. Den till synes ointressanta intervjun skall granskas innan den publiceras, vilket drar ut på tiden. Myndigheterna hyser ett lite större intresse för affären än vad Hank tycker är trevligt, tills saker och ting tar en oväntad vändning när han finner sig värvad till den brittiska säkerhetsstjänsten. Och vilket samröre har den den märkliga Eve Marlowe/Martin med Kinesiska folkbanken? Vad döljer sig bakom Engelsk-slaviska kulturföreningen? Och vilken roll spelar egentligen Wielmanns sekreterare Helga, vars blickar på första sidan sidan sänder Hank meddelanden som hade krävt "papper av asbest" om han velat skriva ner dem?
Hank Janson må ha blivit en framgångsrik kriminalreporter och playboy, men i denna historia får han finna sig i att vara en bricka i ett spel där andra ständigt ligger steget före. En mörk och bister historia om svek, ränker och dubbelspel från kalla krigets dagar.
Etiketter:
kalla kriget,
nyhetsbyrå,
Östtyskland
tisdag 8 december 2009
Harold Ernest Kelly
En läsvärd artikel om Janson-författaren Harold Ernest Kelly (pseudonym Darcy Glinto) finns att läsa via nedanstående länk. Upphovsman till artikeln är författaren John Fraser.
Fraser gör en bra analys av Kellys skrivande samt även vissa jämförelser och kopplingar till Stephen Frances berättarstil.
Intressant är även att Fraser tar upp mästerverket "Reluctant Hostess" (på svenska "Himmel och helvete") från 1961. En bok som för övrigt inom en snar framtid planeras att presenteras här.
Länk till artikel:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)