The Dead Guy

The Dead Guy
Författare: Stephen D Frances
Ursprungligen utgiven 1952 i den av Stephen D Frances startade tidskriften Underworld.
Återutgiven 2004 i samlingsvolymen "When Dames Get Tough" av Telos Publishing Ltd.
Troligen ej tidigare utgiven på svenska.

Nu börjar den Hank vi alla lärt känna och älska ta form: en man i rättvisans tjänst men med oortodoxa metoder, och med försänkningar både hos polisen och i den undre världen. Janson-seriens första fall av självreferens dyker upp när Hank presenterar sig, inte som kriminalreporter, men väl som deckarförfattare. Det är en stukad Hank Janson som kommer inraglande på Macs bar. Han har just blivit lämnad av sin hustru (senare böcker saknar helt uppgifter om att det någonsin förekommit en fru Janson!) och tillämpar John Lee Hookers recept mot hjärtesorg: One Bourbon, One Scotch, One Beer - men minus ölen då. Hank är dock inte tillräckligt långt inne i dimman för att missa att det i den för övrigt i stort sett folktomma baren sitter en kvinna och betraktar honom med outgrundlig blick. Trots att han inte är kapabel att uppvisa någon särskilt charmerande sida inleds en bekantskap. Lyckan grumlas dock av att det ligger en död kropp hemma hos hans nyfunna dambekant, med både ett hål i tinningen och tillräckligt med arsenik i magen för att döda ett kompani. Hon svär att hon inte dödat honom, eller ens sett honom innan, och Hank hjälper till att skaffa undan kroppen. Under resten av historien slits Hank mellan ett nyfunnet hopp om kärlek och att rättvisan måste ha sin gång.

Double Double-Cross

Double Double-Cross
Författare: Stephen D Frances
Ursprungligen publicerad 1951 i den av Stephen D Frances startade tidskriften Underworld.
Återutgiven 2004 i samlingsvolymen "When Dames Get Tough" av Telos Publishing Ltd.
Troligen ej utgiven på svenska.

Stephen D Frances visar återigen att det räcker med 40-talet sidor för att säga vad dagens av ordbehandlarsjuka ansatta deckarförfattare behöver det tiodubbla för. Huvudperson är denna gång inte Hank Janson själv, utan ett berättarjag vars identitet bit för bit avslöjas. Vi kastas rätt in i handlingen när den namnlöse huvudpersonen vaknar till liv och finner sig bunden till händer och fötter. När han rekonstruerar vad som hänt föregående dag bibringas vi uppfattningen om att det rör sig om ett fasansfullt missförstånd. En stackars oskyldig handelsresande har kommit i samspråk med en man, och efter erbjudande om en summa pengar bytt identitet med vederbörande, som visar sig vara indragen i en diamantsmugglingshistoria och ha goda skäl att hålla sig undan. Efter att han blivit halvt ihjälslagen, nedstörtad i ett stenbrott och närapå ihjälbränd, visar sig vår huvudperson vara långt i från oskyldig, utan driva ett mycket djärvt dubbelspel för att gå till botten med det dubbelspel han själv misstänker sig vara utsatt för. Med sina skildringar av iskall beräkning, samvetslöshet, förnedring och ultravåld utgör "Double Double-Cross" en tämligen obehaglig läsning. Berättelsen kulminerar i en mycket spänd uppgörelse, där vår huvudperson själv råkar yttra ett förfluget ord, och vi lämnas i yttersta ovisshet om hans framtida liv och hälsa...

Kitty Takes the Rap

Kitty Takes the Rap
Författare: Stephen D Frances
Ursprungligen utgiven av Pendulum Publications 1946.
Återutgiven 2004 i samlingsvolymen "When Dames Get Tough" av Telos Publishing Ltd.
Troligen ej tidigare utgiven på svenska.

I sin tredje historia, fortfarande i det blygsamma formatet 32 sidor, har Hank oturen att ramla rätt in i en kriminell uppgörelse. Det är en ovanligt passiv Janson genom vars ögon vi iakttar händelseförloppet. Historien börjar, inte helt unikt, med att Janson är ute och kör och får syn på en välsvarvad dam, och då hon är fullastad med nyinköpta varor infinner sig hos honom, som den gentleman han är, givetvis tanken på att erbjuda henne lift. Hon förekommer honom dock genom att slita upp dörren, kasta sig in och beordra vår hjälte att trycka plattan i mattan och dra illa kvickt. Anledningen är att det från tvenne håll på gatan närmar sig en uppsättning mindre fagra gossar med övervägande illasinnade avsikter. Det blir en dramatisk biljakt, men Jansons manövrer för att komma undan visar sig vara förgäves, och med en pistolmynning i nacken tvingas han köra i kringelikrokar ut på landsbygden för att på det snöpligaste sätt hamna bunden till händer och fötter i en källare. Som vanligt visar han prov på sin tendens att inte tänka efter före, genom att fara ut i diverse otidigheter mot sina fångvaktare, vilket straffar sig hårt. Hanks och Kittys sällskap är nämligen experter på att misshandla sina offer precis tillräckligt mycket för att de ska plågas rejält utan att förlora medvetandet. Det verkliga användningsområdet för denna föga tilltalande färdighet är att få Kitty att avslöja var den före detta ligamedlemmen Spike Dillon tagit vägen med senaste bytet.

Till slut uthärdar hon inte tortyren och hotelserna längre, och faller till föga. Och i just det ögonblicket stiger Spike Dillon in, mäkta förtörnad både på sina före detta kumpaner, och på att Kitty till slut visade sig vara beredd att avslöja honom.

Så mycket kan sägas om upplösningen att ingen får det eftertraktade bytet och de flesta inblandade dör. Hank Janson lämnar scenen med en tom känsla inombords.

Den som läser gamla kioskdeckare som parodier på sig själva kommer nog att finna denna historia allt för mörk. Skildringen av den kriminella uppgörelsen och Hanks passiva roll pekar framåt mot de historier där Hank Janson är författarpseudonym men inte själv är huvudperson, och Stephen D Frances verkligen kunde ta ut svängarna i sin skildring av allmän amoralitet.

Anonymt meddelande

Anonymt meddelande
Originaltitel: Taped
Översättning: Björn Fischel
Omslagslayout: Tage Jørgensens Tegnestue
Tryckt hos Jysk bogindustri
Utgiven 1981, första svenska upplagan 1974.

Randolph Sextimus Reiker driver klubben The Parrot's Cage, ett etablissemang av det mer exklusiva slaget. För att få tillträde dit ska man ha blivit rekommenderad av en medlem, och om man då blir godkänd är det inte fritt fram för den skull, utan efter att ha erlagt en avgift om 60 pund får man vackert vänta tills en vakans uppstår innan dörrarna öppnas och man är välkommen att förslösa sina slantar på sprit, spel och kvinnor. De två sistnämnda delarna av utbudet är Reiker helst något förtegen med. Icke desto mindre hyser polismakten ett visst intresse för hans förehavanden, och bäst Hank Janson sitter med tre fingrar av Reikers specialwhisky och funderar på hur han ska avslå Reikers erbjudanden om gratis köttsliga nöjen utan att riskera dennes vänskap, räddas han av att larmet går: razzia på gång! På några röda minuter har Reiker undanröjt allt ljusskyggt material i sitt underjordiska kassavalv med specialförsegling, innan en polissyrka knackar på dörren under ledning av Detective Inspector Quaite, som Janson känner som en korrumperad typ. Motivet till razzian är jakten på bytet efter ett nyligen inträffat rån. Inom kort hittar polisen ett pärlhalsband i Reikers byrålåda, som Janson är övertygad om inte fanns där några minuter tidigare. Reiker häktas således misstänkt för häleri.

Vår hjälte Hank Janson tänker att Reiker må ha sina högst privata hedersbegrepp och både det ena och det andra på sitt samvete, men någon tjuv eller hälare är han inte. Därför bestämmer han sig för att vittna för Reiker i den kommande rättegången, och det har sitt pris. Snart får Janson ta emot telefonsamtal efter telefonsamtal (på sin kobratelefon) där han i hotfulla ordalag uppmanas hålla sig borta från affären, och att detta inte är tomma ord visar sig när den f.d. boxaren Tiny Todd efter ett uppdrag för Reikers räkning hittas misshandlad och kastrerad. Mysteriet tätnar ytterligare när någon försöker sätta dit Janson för mordet på polismannen Sturman, men han får också stifta angenäm bekantskap med Reikers sekreterare Marty Peters, som han först misstänker är delaktig i sammansvärjningen mot sin arbetsgivare, men som visar sig vara en idealist av ett alldeles särskilt slag. Och har man en pennficklampa med inbyggd behållare för bedövningsgas ska man nog klara nacken ett par gånger till... En tät rafflande historia där inget är vad det först ser ut att vara!

Mördande reportage

Mördande reportage
Originalets titel: Dateline - Death
Översättning: Gösta Zetterlund
Layout: Tage Jørgensens Tegnestue
Tryck hos Nørhaven Bogtrykkerie a/s 1981
Tidigare utgiven 1973.

Denna historia tar sin början när Hank Janson intervjuar den östtyske avhopparen Kurt Wielmann. Ett åtråvärt och välbetalt jobb för en journalist, men likväl inget han finner överdrivet intressant. Hank har kommit upp sig i smöret. Han är chef för en nyhetsbyrå tillräckligt framgångsrik för att förse honom med s.k. biltelefon och vi kan inte heller låta bli att ge honom stilpoäng när han berättar om sin nya dusch, "där vattnet kom ur rör som sträckte sig från golv till tak i hörnen på ett särskilt duschskåp. Det kändes som att bli masserad av tusentals små fingrar...". Nåväl, snart mörknar historien. Den till synes ointressanta intervjun skall granskas innan den publiceras, vilket drar ut på tiden. Myndigheterna hyser ett lite större intresse för affären än vad Hank tycker är trevligt, tills saker och ting tar en oväntad vändning när han finner sig värvad till den brittiska säkerhetsstjänsten. Och vilket samröre har den den märkliga Eve Marlowe/Martin med Kinesiska folkbanken? Vad döljer sig bakom Engelsk-slaviska kulturföreningen? Och vilken roll spelar egentligen Wielmanns sekreterare Helga, vars blickar på första sidan sidan sänder Hank meddelanden som hade krävt "papper av asbest" om han velat skriva ner dem?

Hank Janson må ha blivit en framgångsrik kriminalreporter och playboy, men i denna historia får han finna sig i att vara en bricka i ett spel där andra ständigt ligger steget före. En mörk och bister historia om svek, ränker och dubbelspel från kalla krigets dagar.

Harold Ernest Kelly

En läsvärd artikel om Janson-författaren Harold Ernest Kelly (pseudonym Darcy Glinto) finns att läsa via nedanstående länk. Upphovsman till artikeln är författaren John Fraser.

Fraser gör en bra analys av Kellys skrivande samt även vissa jämförelser och kopplingar till Stephen Frances berättarstil.

Intressant är även att Fraser tar upp mästerverket "Reluctant Hostess" (på svenska "Himmel och helvete") från 1961. En bok som för övrigt inom en snar framtid planeras att presenteras här.

Länk till artikel:

The Remarkable Harold Ernest ("Darcy Glinto") Kelly, 1899-1969

Mord bjudet

Mord bjudet

Originaltitel: Bid for Beauty

Översättning: Olof Nordh

Omslag: W G L Bartsch

Lay out: Tage Jørgensens Tegnestue

Tryck: Elanders Boktryckeri Aktiebolag, Kungsbacka 1978

Tidigare utgiven 1970

"Antikviteter betyder ofta mycket stora pengar. Och det finns hänsynslösa samlare, som väljer vilka medel som helst för att komma över ett åtråvärt föremål. Men inte ens Hank Janson - van vid det mesta - väntar sig att en god vän ska bli nerskjuten på en antikvitetsauktion. Ändå händer just det och Hank finner sig snabbt utgöra en måltavla för stans alla skjutglada gangsters. Och han har då inte lagt näsan i blöt. Säger han..."

När vi denna gång möter Hank Janson är han på besök hos sin gamla vän Horace Hudson. Hank och Horace lärde känna varandra då Horace bara ägde en enda miljon och hade hamnat i klorna på en samvetslös vamp som ville komma över hans pengar. Hank hade räddat Horace undan en otäck erfarenhet - något som Horace varit ytterst tacksam för.

Horace är en besatt samlare av jordiska ägodelar - i synnerhet gamla sådana. Han avslöjar för Hank att han tänker besöka en auktion och bjuda på ett par utsökta Armfield-skåp. Dessa pjäser är miniatyrskåp vilka företräder möbeltecknaren Hepplewhites stil och uppbringar ett marknadsvärde runt tre miljoner.

Säljaren till skåpen är den excentriske miljonären Boscastle som är bosatt i ett palats utanför Chicago. Boscastle föredrar att spendera sin tid i lättja på någon Bahamas-ö och låter därför sin högra hand Ralph McEwen ta hand om det mesta - inklusive skåpförsäljning.

Handlingen i boken rivstartar när Horace fegt blir mördad under den viktiga auktionen. Dessutom blir skåpen stulna. Detta blir bokstavligt talat startskottet för Jansons något ursinniga jakt efter den skyldiga. Först på listan över misstänkta hamnar den förnämsta måltavlan för lagens och rättvisans företrädare: Marco Ricci. Ricci är en av toppfigurerna inom Chicagos maffia och hjärnan bakom många av Syndikatets mer lyckade projekt.

I jakten på mördaren och antikviteterna får vi följa med på Jansons djupdykning i Chicagos smutsiga antikvitetskretsar där mycket visar sig kretsa kring strippan Trixi.

Trixi Grant är det yppigaste som någonsin presenterats för staden Chicago. Hon är stjärnstrippan som är en produkt av de tuffa slumkvarteren. Hon håller till i en lyxsvit ovanpå klubben »Paragon» där hon erbjuder välbeställda män en dos av det gäckande ungdomselixiret.

Alla verkar älska Trixi. Både män som kvinnor. Janson får snart stifta bekantskap även med den psykiskt labila lesbiska kvinnan Julia Mason. Det visar sig snart att Mason är besatt av Trixi - samt antikviteter. Givetvis är även Mason stöpt i en gudinnas form och kan enligt Janson »tina upp vilken isstod som helst».

En djävulsk labyrint av girighet, åtrå och mörka hemligheter spelas upp, men det är inte förrän Janson möter antiksamlaren Bernice Newly som en lösning kan skönjas.

I »Mord bjudet» ser vi Hank Janson som vi inte sett honom förut. Janson agerar likt en ond, kall och beräknande maskin. Stundom är han orättvist hård i sin framfart - något som dras till sin spets på bokens sista sidor. När boken når sitt slut blir den eftertänksamma tystnaden tyngre än när en tjock kille sätter sig på en gräddbakelse.